Drömmar, del 3

I alla olika kulturer världen över har drömmar tillskrivits en magisk betydelse. Det kan inte vara en slump att människor från så olika platser ser på drömmar som en hälsning från andevärlden.

En mindre trevlig folkloristisk berättelse om drömmar är den så kallade marritten. I den nordiska mytologin talas det om maran, en hemsk och lite skrämmande kvinna som nattetid kom och satte sig och red på människors bröstkorg när de sov. Det är från henne vi fått ordet mardrömmar och hennes besök skapade nattlig ångest och oro.
Maran kunde se ut på många olika sätt. Ibland tog hon skepnad av ett djur men lika ofta kunde hon komma i mänsklig gestalt. Man kunde även se henne som exempelvis ett garnnystan. Även levande människor kunde förvandlas till maror och deras själar besökte då andras sängar när de själva sov för att plåga dem med onda drömmar. Oftast var dessa maror inte ens medvetna om vad de gjorde i sömnen och inte heller var det alltid frivilligt, men inte desto mindre blev konsekvenserna av deras besök obehagliga för den som drabbades.

Ett sätt att skydda sig mot maran var att ställa skorna med framsidan pekandes ifrån sängen. Man trodde nämligen att hon för att kunna komma upp i sängen först var tvungen att sätta på sig den drabbades skor. Ett annat sätt att skydda sig var att täppa för nyckelhålet eftersom det ofta var den väg på vilken hon kom in i stugan.
Om maran fäst sig vid en speciell person och regelbundet kom på nattliga besök var det fortfarande fullt möjligt att göra sig av med henne. Man behövde då ta en bit trä, en gren eller liknande, från skogen och låta den marridne sova med den i sängen. Maran skulle då flytta in i grenen och därigenom skulle den drabbade få vara ifred. Det var i det här fallet viktigt att träbiten kom från ett så kallat marträd, ett träd med en markvast. Ett marträd är ett träd som ridits av en mara och känns igen på sina sammantovade grenar och på att det slutat växa. Dessa sammantovade grenar, som ser ut ungefär som kråkbon, kallas också häxkvastar och kan samlas in för att användas i allsköns trolldom. Träden är ofta knotiga och sneda och häxkvastarna sades bland anant kunna användas mot tandvärk. Det viktiga om man skördade dessa var att inte låta dem vidröra marken.

Om det finns någon sanning i berättelserna om maror och marritter låter jag dig som läsare ha en helt egen uppfattning om men visst är det spännande att läsa om hur man i gamla tider betraktat världen och dess synliga och osynliga invånare.