När jag tänker på ordet tomte är det inte jultomten som dyker upp i mitt huvud, snarare är det den gamla grå tomten som förr, och kanske även nu, levde i ladugårdar och på loft.

Som så många andra naturväsen hade också tomten många namn. Bland annat kallades han för nisse och också gårdsvätte och pyske. Han förekommer inte enbart i Sverige. Man hitta berättelser om tomten i många länder där han fyller samma funktion aom här men under andra namn.

Tomten var gårdens väktare och den som såg till att djuren hade det bra och att sådden på åkern växte och gav god skörd. I vissa sägner sägs det att han är spöket av den bonde som först byggde och brukade gården och jorden.  Han var känd för att kunna vara bister och lite tvär och den som inte tog väl hand om sina djur kunde få det svårt med tomten som då protesterade på de mest handgripliga sätt. Behandlades han själv respektlöst var han nära till hämnd och ingen ville göra sig ovän med gårdstomten.

Den bonde som ville bli vän med tomten bjöd honom då och då på gröt. Speciellt gröt på risgryn och då helst med en klick smör i var tomtens favorit.

Om du har stall eller lantbruk och ibland upplever att det är oväntat rent och fint i stallet eller ladugården när du kommer dit på morgonen är det sannolikt tomten som har varit framme. Kom då ihåg att tacka honom för hans arbete och lämna honom en skål med risgrynsgröt eller en god smörgås för det jobb han utfört. Du kommer att ha stor glädje av honom om du lyckas få honom att stanna kvar på din gård.